Av Lars Movin

MIN PAPPAS AUTOGRAFBOK
eller: BREAKING * BREAKING * BREAKING

Orv! Då landade en liten pall med böcker framför det goda förlaget Bangsbohaves fysiska adress på Galleri Tom Christoffersen i Skindergade! Alltid en lite överväldigande upplevelse att stå med de första bläckdrivande kopiorna av “den lilla nya” i händerna!

Titeln är “Min pappas autografbok”, och genren är… ja, vad är det egentligen? Kanske en distinkt blandning av självbiografi, släktforskning och kulturhistoria !?

Bakgrunden är följande: När min far dog 1991 ärvde jag hans gamla autografbok, som jag dittills känt till existensen av, men inte tänkt så mycket på. Men allt eftersom tiden gick och jag tittade på de gamla gulnade sidorna med autografer då och då började den lilla bruna boken tala till mig. Det var i grunden ganska fantastiskt: Alla bokens autografer samlades in under en koncentrerad period på några månader under våren 1934 – då min far var 12 år! Och jag började undra hur i hela friden ett barn i den åldern hade lyckats komma nära så många kändisar på så kort tid. Först och främst innehåller den lilla boken signaturer av en renodlad stjärnserie av skådespelare och underhållare som Osvald Helmuth, Ib Schønberg, Olga Svendsen, Christian Arhoff, Marguerite Viby och Liva Weel – för att inte tala om komikerparet Fyrtårnet och Bivognen. Därefter kommer författare och äventyrare som Peter Freuchen och Torry Gredsted. Dessutom finns tennisikoner som Anker Jacobsen och Einer Ulrich (Torben Ulrichs pappa). Och till och med – vad som kanske är mest överraskande – politiska tungviktare som Christmas Møller och K.K. Steincke. Samt flera till.

Det var ett ämne jag kände för att dyka ner i, men eftersom det inte längre var ett alternativ att fråga min pappa fick jag gå en annan väg. Resultatet har blivit “Min fars autografbok”, en sagolik hybrid av en bok där jag, utifrån arvestycket, försöker kasta ljus in i den mörka delen av berättelsen, som föregår min egen födelse – och därmed utom räckhåll för mitt minne.

Ett utdrag ur ett av bokens avsnitt (om Osvald Helmuth):

”Ibland kan jag nästan ha en känsla av att ha ärvt mina föräldrars minnen. Jag föddes inte ens när Osvald Helmuth 1947 i Alice O’Fredericks-filmen ‘Stjerneskud’ drog sin cykel längs Langeliniekajen, medan han framförde Aage Stentoft och Arvid Müllers ‘Havnen’ – och gjorde det med en autenticitet och en inlevelse , så att hans gestalt i årtionden framöver kom att stå som själva symbolen, inte bara av efterkrigstidens svältlängtan, utan av den vanliga danskens på en gång drömska och sparsamma själ. / Nej, jag kan inte ha upplevt det själv – i alla fall inte när filmen kom ut – men inte desto mindre är det som om just denna höjdpunkt från det danska kulturarvet finns inpräntat i mitt minne, ja, kanske till och med i min själ , i på samma sätt som det måste ha gjort hos mina föräldrar. Som om generationerna i det ögonblicket smälter samman och blir ett. / Kan en text eller ett ansikte sätta sig i ens DNA? Kanske. Hur skulle man annars kunna förklara att jag i fallet Osvald Helmuth och ‘Hamnen’ så att säga kan överskrida min faktiska ålder och ha en känsla av att kunna se in i mörkret som utgör den del av det förflutna som föregår min början på eget minne?”

“Min fars autografbok” kommer inte ut officiellt förrän i augusti. Men skulle någon vilja säkra ett exemplar innan dess – kanske att ta med sig på sommarlovet – finns det redan att köpa i Galleri Tom Christoffersen i Skindergade 5 (Köpenhamn). Eller beställs direkt från undertecknad.

Boken är på 96 sidor och är rikt illustrerad. Priset är hanterbart: 100 kronor.