Av Nooshi Dadgostar

Nyss talade jag i telefon med Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson. Han är på en väldigt speciell partikongress i Turkiet, det land som svenska regeringen just skrivit avtal med.

Kongressen är för det turkiska vänsterpartiet HDP i Ankara. Vi har goda kontakter med dem. De står för ekonomisk jämlikhet, miljöfrågor, hbtq-personers rättigheter och de är även det parti i Turkiet som framför alla andra står upp för kurderna. Men det är ingen vanlig kongress i år. Eftersom de står upp mot regimen har förtrycket mot dem hårdnat. Två tidigare partiledare och många andra i ledningen sitter i fängelse. Nu hotar Erdoğan hela partiet med upplösning. De runt 15 000 personer som samlats idag vet att det kan vara partiets allra sista kongress.

Håkan berättade för mig om hur de här modiga demokratikämparna ser på avtalet som Erdoğan och Magdalena Andersson skakade hand om i veckan. De menar att Sverige gått Erdoğan till mötes och pekar på hur talet om terrorism legitimerar förtrycket, eftersom Erdoğan anklagar alla som är emot honom för det. De pekade också på hur avtalet riskerar drabba kurder i Sverige. Inte minst är de oroliga för det planerade samarbetet mellan svensk och turkisk säkerhetstjänst och fokuset på utlämningar. Många som är på kongressen har själva fått uppleva turkisk säkerhetstjänst och vet hur lite de bryr sig om rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

För mig är det självklart att Sverige borde stå på demokratikämparnas sida, inte på Erdoğans.