Av Jonas Almquist

226 lådor, nästan 41 000 datafiler och det är inte allt. Arbetet med att digitalisera Lou Reeds efterlämnade arkiv fortsätter. Delar av arkivet finns tillgängligt online redan nu.

Arkivet donerades till New York Public Library for the Perfoming Arts efter Lou Reeds död. Syftet är att arkivet ska vara tillgängligt offentligt, att alla som är intresserade ska kunna ta del av Lou:s liv och intressen. Vilket är mer kreativt framåtsyftande än statyer och andra äromärken.

Allt kommer inte att finnas tillgängligt digitalt online, men kan beställas fram på plats. Redan nu kan man gå in och kika på hur långt NYPL kommit med katalogiseringen. Bara samlingen av demos och inspelningar av repetitioner från Velvet Underground-tiden är imponerande, och kittlar nyfikenheten på ett besvärligt sätt.

Samtidigt pågår en stor Lou Reed-utställning med delar av Lou:s arkiv. Utställningen visas på New York Public Library for the Performing Arts på Lincoln Center och pågår fram till 4 mars 2023. Utställningen har fått namnet “Lou Reed: Caught Between the Twisted Stars” (lånat från låten ’Romeo had Juliette’ på LP:n ’New York*). Utställningen innehåller material som aldrig förut varit tillgängligt. För ett fan som följt Lou under många år, blir det som att bli inbjuden hem till Lou för att gå runt och titta och se saker som är kopplade till Lou:s liv och konstnärliga verk, men som Lou tidigare hållit för sig själv.

Utställningen är skapad av Jason Stern som skötte arkivet medans Lou Reed levde, och av Don Flemming som fick dödsboets uppdrag att inventera och katalogisera Lou Reeds kvarlåtenskap.

Dessutom kostar det inget att se utställningen, vilket är ovanligt med såväl amerikanska som svenska mått mätt. ABBA Museet tar 220 – 280 kr i entré för en vuxen för att ta del av en tidsmässigt kortare, inte lika mångsidig och konstnärligt omfattande karriär. Abbamuseet är mera om att bläddra i ett väldigt dyrt nummer av Okej – titta, peka, slänga och gå vidare.

För den som är nyfiken, finns en överblick över Lou Reeds efterlämnade arkiv. För den som är nördigt nyfiken, finns en detaljerad förteckning. Det är bara att frossa och sedan återvända, eftersom katalogiseringen och digitaliseringen fortsätter.

För mig som följt Velvet Underground och därefter Lou Reed sedan Andy Warholutställningen på Moderna Museet 1968, fortfarande har kvar utställningskatalogen (mer lösbladssystem idag…) och som beställde ’Velvet Underground feat Nico’ några månader senare från USA via Nordiska Musikförlaget (skiv- och notaffär som låg på Drottninggatan, mittemot trappan ned till Plattan/Sergels Torg) – känns detta kanske som en logiskt besök, en sista resa, ett sätt att ta farväl och sluta en cirkel som påbörjades vid ingången till tonåren för 54 år sedan. Eller kanske inte. Vissa saker kanske bara ska vara ett minnenas soundtrack inombords, som Igloo-glassar, Riff-tuggummin, Fantomen- och MAD-tidningar, kartong-trummande till Tio i Topp och skrubbsårsknän efter fotboll på stenhårda grusplaner. För att travestera Lou Reed: Growing up with Lou.

Och förresten skulle det vara tråkigt att resa ensam. Dessutom är jag mer lagd åt att ’Ride into the sun’ för att citera Lou Reed, än att stå på minnenas perrong och resa bakåt i tiden. Livet ska levas framlänges, så länge det går.

Men arkivet i sig är en fantastisk gåva som säkerligen kommer att tvinga fram att åtskilliga Lou Reed-biografier och böcker om Velvet Underground måste skrivas om. Det kommer att bli intressant.

Trevlig fredag, vänner! ✌️🎶😎