Av Jonas Almquist
Tänker inte skryta. Men listan över icke-skandinaviska band som gjort covers på Nunnan-låtar, bara fortsätter att växa. Och det är framförallt Nunnans äldsta låtar, från den första EP:n, som lockar till covers. 45 år efter originalreleasen!!! 😲
Den här versionen hittade Turbonegros ‘Happy-Tom’ (Thomas Seltzer) i veckan, på en ny amerikansk samlingsplatta med titeln ‘Rip City Bonerpunk Classics Vol. 1’.
Samlingsplattan släpptes i april i år. Den innehåller samtliga 7″:s singlar som gruppen Long Knife från Portland, Oregon släppt mellan 2014 – 2020, utöver de tre album gruppen släppt. Ingen återutgivning av obskyrt material från 1980-talet med andra ord.
När jag Googlar på bandet Long Knife, ser jag att de räknas som ett av USA:s främsta Hard Core punkband nu på 2000-talet.
‘No Rule’-singeln följer med som bonussingle, eftersom samlingsplattan bara rymmer de låtar Long Knife skrivit själva.
Det är naturligtvis smickrande att få vara med i ett sådant sammanhang. Som bonus. Som något bandet själva vill lyfta fram vid sidan av sina egna låtar.
Och det är klart att jag och vi i Nunnan känner oss hedrade. Det är trots allt lite fascinerade att höra ungdomar i 20-årsåldern på andra sidan Atlanten, värdesätta och spela in något som vi nu svenska +65-åriga folkpensionärer, spelade in när vi själva var 20 år. Då, för 45 år sedan, kunde vi inte föreställa oss att det vi gjorde, fortfarande skulle kunna vara relevant när vi själva blivit folkpensionärer.
Det var ju inte direkt så att vi gjorde oss kända för att skriva list-1:or och potentiella sk evergreens – snarare kanske ‘nevergreens’, med tanke på hur Nunnan fortfarande ständigt rundas när det i media pratas om svensk 80-tals rock, göteborgsk 80-tals rock eller svenska musikframgångar internationellt.
Ur det perspektivet blir varje ny coverversion som görs på Nunnan-låtar ute i den stora världen utanför ankdammen Sverige, en påminnelse om att vi trots allt gjorde något som påverkade och fortfarande påverkar den internationella, alternativa rockscenen – vad än svenska sk musikexperter tycker, tänker och blundar för.
Och frågan är hur många låtar från svenska band ur den gamla punkgenerationen, som resulterat i och fortfarande resulterar i internationella coverversioner? Det känns som att Nunnan står helt i en klass för sig. Vad nu det kan bero på.
Att det inte handlar om språket, bevisas ganska tydligt av att såväl obskyra japanska band som kända amerikanska grungeband som Mudhoney, gjort covers på ‘Ensam i natt’. Utan att förstå orden, måste det finnas något i uttrycket och i energin i musiken som talar över språkgränserna.
Men som sagt: Något svar lär vi väl aldrig få och inte tänker jag jobba på det heller. Inte min sak. Jag nöjer mig med att lägga varje ny Nunnan-cover till samlingen av de andra.
Trevlig helg! 😎🎶🤘

Leave a comment