Av Jonas Almquist

Vi nås av nyheten att Seymour Stein gått bort i en ålder av 80 år. Grundare och boss för Sire Records och vice president för amerikanska Warner Records.

I en bransch där säkra kort och både hängslen och livremmar krävs för att signa oprövade akter, stack Stein ut genom att signa en lång rad av nya spännande band i punkens absoluta barndom och i flera år efter det: Ramones, Talking Heads, Richard Hell & The Voidoids, Pretenders, Depeche Mode, The Smiths, Ministry, Undertones och många fler.

Även Nunnan hade en historia med Seymour Stein. 1987 ville han signa Nunnan till Sire Records, men han behövde veta en sak. I ett penthouse i New York förklarade Stein sig:

• I can make Leather Nun a big name, but I need to know how you label yourselves so I know how to market you. New Wave? Heavy Metal? What…?
• Oh, we’re just a rockband.
• But there are zillions of rockbands. I just can’t market ‘a rockband’.
• Sorry, but we’re just a rockband…

Där slutade historien. Seymour Stein signade aldrig Leather Nun. Och vi, vi grubblar än i denna dag vilken etikett vi skulle ha satt på oss själva då som nu. Göteborgs punkscen/Garageligan ville inte ha med oss att göra, så ‘punk’ var uteslutet. Och vi låg före alla andra genrer som var på gång: Post-punk, Goth, Grebo, Grunge och allt vad det nu var. Det fanns ingen etikett som var klockren för oss. Att då försöka trycka in oss i ett fack där vi inte kände oss hemma, var bara krystat och ogörligt.

Så: Hej då, Seymour Stein och Sire Records. Sorry att vi inte kunde hjälpa er med någon bra marknadsföringsetikett. Det hade annars varit kul att jobba med er i USA.

Integritet – på gott och ont… ✌️🎶😎