Av Jonas Almquist

Löningshelg och vi sprättar våra små lönekuvert med upphetsade fingrar, samtidigt som vi nyfiket betraktar våra kollegor: Hur mycket fick du?

Nja, kanske inte riktigt, men det är ju lika spännande varje gång Spotifyavräkningen kommer. Blev det några pengar? Törs man slå till med radhus-biff och lingon med mjölk till, nu när det ändå är helg.

DET HÄR BLIR EN LÅNG TEXT MEN FÅR DU SPOTIFYPENGAR ELLER ÄR NYFIKEN PÅ HUR SPOTIFY FUNKAR, ÄR DET VÄRT ATT LÄSA.

• PLUS DU FÅR VETA ATT SPOTIFY GJORT EN REKORDVINST FÖRSTA KVARTALET 2024 GENOM ATT BLAND ANNAT SPARKA 17% AV PERSONALEN OCH LÅTA AI GÖRA JOBBET.
• PLUS DU FÅR VETA ATT SPOTIFY I USA VILL SÄNKA ERSÄTTNINGARNA FÖR MUSIKEN SOM STRÖMMAS.
• PLUS DU FÅR VETA VEM SOM KUNNAT PLOCKA UT 3,7 MILJARDER SVENSKA KRONOR PÅ SPOTIFY DET SENASTE HALVÅRET.

Spotify slår sig för bröstet i sitt senaste e-brev till oss artister: Aldrig har Spotify betalat ut så mycket till upphovsmännen – vilket i de flesta fall är en omskrivning för skivbolag och musikförlag.

Musikbranschen insåg när Napster och andra Bit Torrent-sajter klev in på musikscenen, att man måste ändra retoriken. För vill man vinna lagstiftare och den allmänna opinionen, måste Napster & Co:s tilltag på ett enkelt och känslomässigt sätt kopplas till kämpande artister och låtskrivare. Det var ju deras radhus-biff med lingon och ett glas mjölk, som hotades av den otillåtna fildelningen av musik. Och politikerna köpte retoriken.

Hösten 2009 lanserades den sk Ipred-lagen, som gjorde det möjligt att åtala och riktigt pungslå de tonåriga fildelarna på skyhöga belopp som upphovsmännen och -kvinnorna gått miste om. I Gamla Riksdagshuset i Stockholm stod en liberal kulturminister och med darrande stämma pekade på några artister som aningslöst låtit sig engageras:

• Se på dem! Vad ni gör mot dem gör ni mot mig…

Nja, han sade kanske inte riktigt så, men andemeningen var denna. Sedan fick de två artisterna framföra varsin låt, för att förstärka budskapet.

Det var bara en liten detalj som man glömde i sammanhanget: Upphovsmännen som drabbades var inte artisterna, utan skivbolagen.

Det var deras intäkter som hotades. Och skivbolagen jobbar utifrån en enkel affärsmodell: När en artists nya platta är ”het”, tar man ut fullt pris. När plattan inte längre är lika ”het”, sänker man priset på plattan. Allt sker utan att artisten tillfrågas.

Det som ena dagen är 15% royalty på, låt oss säga, 90 kr (priset skivbolaget får från distributören) – kan över en natt bli 15% royalty på, låt oss säga, 15 kronor (det nya priset skivbolaget får från distributören). 13,50 kr/såld skiva blir plötsligt 2, 25 kr. Skivbolaget får fortfarande 85% av priset till distributören (76 kr/såld skiva resp 12.75 kr/såld skiva).

De stora förlorarna på Napster & Co var skivbolagen, men sådant bevakar inte hjärtat hos politiker och allmänhet – därför behövdes en ny retorik. Och eftersom skivbolagen och musikförlagen var utgivare av musiken, kunde man med lite god vilja beskriva dem som upphovsmännen.

Ja, ni hör hur märkligt det låter: X skriver en låt. Som låtförfattare är X upphovmannen/-kvinnan. Inga konstigheter. Men i den stund som X skriver på ett skivkontrakt, är det skivbolaget som blir upphovsmannen.

Det är fortfarande X som är upphovsman/-kvinna till själva låten, men skivbolaget ser sig som upphovsman till den utgivna skivan. Lyckas man med det retoriska trolleritricket att ge ordet ”Upphovsman” två olika betydelser, kan man få politiker, media och allmänhet att se en artist framför sig när musikindustrin talar om drabbade upphovsmän och menar sig själva. Då blir det ens mycket lättare att få politiker, media och allmänhet att tycka synd om artisterna som berövas sina inkomster av fildelande gratissnyltare på Internet.

Och lyckades man med det schackdraget, fick man politiker och allmän att se ”artister” och inte skivbolagen och musikförlagen.

Politiker och den kommersiella företagsamhet som kallas ”marknaden”, förenas av en kreativ språklig förmåga att få saker att framstå på ett annat sätt än det egentligen är. I botten förenas bägge parterna av att på ett smidigt sätt uppnå politiska resp ekonomiska vinter – om man lyckas väl med sitt ordtrixande.

Spotifys upphovsman och vd Daniel Ek, har aldrig hymlat om att Spotify handlar om att tjäna pengar. I vintras gick han ut och berättade att 17% av de anställda skulle avskedas (lika många som anställts 1 – 2 år tidigare) för att skapa en ännu bättre ”affärsmodell” för Spotify.

Affärsmodellen avser inte att ge artister och låtskrivare lite fler ören/låt, utan handlar om att öka skillnaden mellan Spotifys kontnader och intäkter. De som satsat pengar på aktier i Spotify ska hållas på gott humör med bättre utdelningar. Dessutom lockar det fler investerare/investeringsbolag, vars uppgift är att chippa in pengar mot så ekonomisk hög avkastning som möjligt, att satsa pengar på Spotify. Det är den goda affärsmodellen.

För Spotify (och t ex din lokala ICA-handlare) finns det två sätt att skapa bättre vinster: Kapa eller sänka kostnaderna och att höja priset på produkten.

Hösten 2023 gjorde Spotify bägge delarna: Man höjde månadsabonnemanget (i Sverige från 109 kr/m till 119 kr/m, dvs nästan 11%). Höjde Spotify samtidigt ersättningarna till oss artister och låtskrivare med 11% – tror du det så tror du fel, för att citera Cornelis i “Lasse Liten Blues”.

Samtidigt sparkade Spotify 17 % av personalen och ersätta deras arbetsuppgifter med AI-teknik (AI-genererade spellistor, AI-genererad marknadsföring osv). Spotify sparade stora pengar samtidigt som man också ökade intäkterna genom höjda abonnemang. Kort sagt: man ökade vinstmarginalen rejält.

I tisdags kom rapporterna om Spotifys första kvartal 2024. Affärerna har gått lysande och Spotify har gjort en rekordvinst. Aktiemarknaden i New York hoppade av glädje och aktiekursen steg med 11%.

Men arbetet med att öka vinstmarginalen slutade inte där. För det finns andra löpande kostnader utövar anställd personal, och det är ersättningarna till upphovsmännen (dvs skivbolagen och förlagen).

För samtidigt med rekordvinsten första kvartalet 2024, avslöjades att Spotify i USA försöker sänka ersättningarna till upphovsmännen (skivbolag och musikförlag), genom en mekanisk royaltysats byggd på den betydligt lägre mekaniska royalty som utgår för ljudböcker på Spotify.

Hittills har intäkterna för låtar och musikalbum å ena sidan, och poddar och ljudböcker å andra sidan, ersatts med olika avtal vad gäller mekanisk royalty. Mekanisk royalty är den fasta delen av royaltyersättningen, sedan finns en rörlig och förhandlingsbar del ovanpå detta.

Spotifys argument är att premium abonnemangen (dvs prenumerationskostnaden) ska betraktas som ersättning för allt som Spotify erbjuder på sin digitala plattform, att det ska ses som abonnemang av ett paket, dvs det som kallas för ’bundles’. Spotifys argumentering tar stöd i ett utslag som USA:s Copyrightstyrelse tog 2022.

Nu är det osäkert om Copyrightstyrelsen avsåg detta med sitt utslag, men problemet är att man förde in just begreppet ’bundle’ (dvs paket) och att mekanisk royalty ska utgå med det lägsta royaltybeloppet i paketet.

Vinner Spotify den här striden, innebär det väsentligt lägre ersättning till upphovsmännen (skivbolag och musikförlag) på musiksidan. Det är ungefär som om en skivdistributör plötsligt säger att ”Vi tänker inte betala t ex 90 kr för ett fullprisalbum om vi t ex bara behöver betala 25 kr för lågprisalbum, för vårat distributionsavtal med er betraktar vi som ett paketavtal med olika delar och Copyrightmyndigheten har nu bestämt att då behöver vi bara betala vad den lägsta delen av avtalet kostar”. (Jag försöker bara ge en begriplig bild och siffrorna ska ni inte ta bokstavligen).

Det som händer om Spotify får rätt i USA, är att upphovsmännens (skivbolagen, musikförlagens) beräkningsgrund blir annorlunda och betydligt lägre.

Det florerar myter om hur mycket Spotify betalar varje gång en låt streamas. Myten bygger på att man använder sig av det tveksamma upphovsmanna-begreppet. Ibland används begreppet rättighetshavare istället, men innebörden är den samma. Rättighetshavaren till musik på strömmande plattformar, är inte artisten utan skivbolaget som gett ut musiken. För genom artistens avtal med skivbolaget, har artisten överlåtit rättigheterna till att kapitalisera på musiken (dvs tjäna pengar på musiken) till skivbolaget. Som ”Tack” för artisten en liten del av intäkterna som kallas royalty.

Spotifyersättningen brukar beskrivas så här, på Internet:

”En lyssning på Spotify ger totalt ca 2-5 öre som alla rättighetshavare och låtskrivare delar på. Det inkluderar både royalty (2-4 öre) och Stimpengar (0,18 och 1,31 öre ).”

Har du 15% royalty från ditt skivbolag, får du bara 15% av vad Spotify betalar till ditt skivbolag. Och eftersom ditt skivavtal omgärdas av ett sk NDA (Non-Disclosure Agreement, dvs avtalets innehåll är en affärshemlighet), så kan bara du som artist räkna ut hur mycket du egentligen får per stream som artist. Får skivbolaget X 2 öre per stream och du har 15% royalty i ditt avtal med skivbolaget, får du 15% av 2 öre dvs 0, 3 öre per stream. Är ni tre personer i bandet, får varje medlem 1/3-del av 0,3 öre per stream dvs 0,1 öre.

Är ni ett band med tre medlemmar och ni har 15% royalty enligt kontraktet, får var och en av er 250 kr i nhanden (500 kr före skatt och sociala avgifter) om er låt streamats 50 000 gånger under avräkningsperiodens 6 månader.

Nu är det å andra sidan få artister/band förunnat att streamas 50 000 gånger. Sveriges Radio speglar i stor utsträckning den digitala spellistan (spellistan för hur många gånger en låt strömmats den senaste tiden på alla digitala plattformar), när man bestämmer hur ofta en bestämd låt ska spelas i radion (de sk A-, B-, C- och D-listorna, där låtarna på A-listan spelas ofta och de på D-listan spelas väldigt sällan). Man plockar ut låtar som ”trendar” och blandar dessa med nya låtar man tror kommer att ”trenda”.

I dagsläget vet vi inte exakt vad som styr låtars populäritet på de digitala plattformarna. Alla avtal innehåller NDA- (Non-Disclosure Agreement-) klausuler, som förhindrar varje möjlighet till insyn och kunskap.

Utöver detta vet vi att det förekommer sk ful-streamar, dvs firmor som mot betalning ”fusk-strömmar” låtar med ett batteri av digitala spelare. Det är lätt att hitta sådana firmor på Nätet när man Googlar. De har funnits lika länge som Spotify (15 år) och ingen har kunnat eller velat stoppa dem. Affärerna fortsätter som vanligt.

Vi vet att Spotify själva producerar fejkade spellistor med fejkade artister. DN hade ett uppmärksammat reportage om detta tidigare i år.

Vi kan inte heller utesluta att sk Major skivbolag har möjlighet att påverka att låtar placeras på populära spellistor och därmed strömmas oftare än om ingen ”aktör” agerat så att säga.

Har ett skivbolag investerat stora summor i en artist, vill man naturligtvis så långt det går att snabbt få tillbaka de investerade pengarna. Samma tänk som när en aktieinvesterare köper aktier och vill ha snabb, bra utdelning på investerade pengar. Vi måste därför hålla för troligt att skivbolaget X så långt det är möjligt, påverkar att en sk prioriterad artist strömmas oftare än en oprioriterad artist på samma skivbolag.

Summasumarum: Det finns ingen fast summa som artister får varje gång en låt strömmas. Det styrs av ditt avtal med skivbolaget och av skivbolagets avtal med Spotify. De siffror som nämns på Nätet är med andra ord inte tillförlitliga.

När vi sprättar vårt lilla Spotify-kuvert och håller tummarna för att pengarna ska räcka till att festa loss på radhus-biff med lingon och ett glas mjölk, vet vi nu lite bättre varför ersättningen är så låg.

Och vi vet att Spotify har som affärsmodell att hålla aktieägarna om ryggen på bekostnad av artister och anställda. Kan man sänka ersättningarna till skivbolag och musikförlag, så gör man det.

Och som om inte detta vore nog, kan Music Business Weekly i torsdagens nyhetsbrev berätta att Daniel Ek (en av de två skaparna av Spotify och vd för Spotify), sålt av små delar av sina aktier i Spotify under hösten 2023.

Totalt har Daniel Ek 30,8 miljoner aktier i Spotify, Hösten 2023 sålde han av ca 1,3 miljoner av dessa och slantade in drygt $ 340 miljoner, dvs motsvarande 3,7 miljarder svenska kronor.

I musikens näringskedja är det varje låtskrivares och artists låt, som byggt Daniel Eks förmögenhet.

Så när du och jag som artister sprättar upp vårt lilla Spotify-kuvert och funderar över om det ska räcka till att festa på radhus-biff med lingon och mjölk, så kan vi sätta det i relation till att Spotifys affärsmodell är att maximera vinsten för sina aktieägare – inte att förbättra ersättningarna till de som skapar musiken som Spotify och deras aktieägare lever på.

Och när vi väl njuter av vår radhus-biff, denna lördagskväll ska vi inte glömma att skåla för Daniel Ek i mellanmjölk (standardmjölk är för dyrt) för att han kunnat plocka ut 3,7 miljarder svenska kronor under hösten 2023 genom att sälja 3% av sina Spotifyaktier. Ett aktievärde som var och en av oss artister bidragit med för att lyssnare vill höra musiken vi skapat men knappt får betalt för.

Vi kan vara överens om att vår Spotify-lönehelg som artister, ser betydligt annorlunda ut jämfört med Spotify-vd:n Daniel Eks lönehelg. Och att Spotifyersättningen per strömmad låt som artist/låtskrivare, är mellan 10 – 20% av den ersättning skivbolaget får.

Längst ned i musikens näringskedja står vi artister/låtskrivare, vi som skapar värdet alla tjänar betydligt mer på.

Eller som vi sade när jag var yngre: Olika falla ödets lotter – somliga får wc, andra får pottor…

Trevlig helg!

😎🎶👊